Luktar vattnet ägg kan det vara svavelväte.
I många brunnar (främst borrade brunnar) är svavelväte ett problem. Om svavelväte förekommer luktar dricksvattnet ungefär som ruttna ägg, men kan även ha en metallisk till kemisk doft.
Svavelväte utgör ingen hälsorisk, men är förstås ganska oangenämt. Vatten kan även få dålig lukt av mangan, järn eller av att yt- eller avloppsvatten trängt ned i brunnen, därför bör alltid orsaken till lukt undersökas.
Lukt i vatten går inte alltid att hitta i en vattenanalys eftersom gasen kan neutraliseras på vägen till labbet. Försvinner lukten efter att man utsatt vattnet för syre så är det i de flesta fall svavelväte.
Offeranod i varmvattenberedare kan ibland reagera på vissa ämnen i vattnet och ge unken, svavelliknande doft på främst på varmvatten. Kontrollera därför alltid om det är varmvattnet, kallvattnet eller båda, och om lukten försvinner när du vispar (luftar) vattnet.
- Att vattnet luktar ägg är en vanliga kommentarer på svavelväte. Det kan även dofta kemiskt, eller lukt av lösningsmedel enligt vissa laboratorium.
- Svavelväte känns enklast igen på att det neutraliseras i kontakt med syre, fyll ett glas och låt det stå ett tag så försvinner eller reduceras doften markant.
- Lukt kan även orsakas av bakterier i en brunn
- Ammonium är en kväveförening som också kan ge uppkomst till lukt i en brunn
Orsaken till lukt bör alltid kontrolleras.
Svavelväte avhjälps oftast genom att man syreaktiverar vattnet. Andra ämnen i vattnet kan reagera negativt vid syreaktivering ex. järn och mangan, det är därför viktigt att ha koll på alla ämnen i vattnet innan man gör en åtgärd. All åtgärd ger en förändring och det är alltid slutresultatet som räknas.