Kunskapen om vikten att kontrollera sin enskilda brunn är generellt lågt och man saknar ofta ackrediterade vattenanalys på dessa vatten. 2008 gjorde den då ansvariga Socialstyrelsen en kontroll på enskilda brunnar, där man samlade in 5000 provsvar. Resultatet visade ett skrämmande resultat där 20% av vattenkällorna bedömdes som otjänliga och hela 80% hade någon form av anmärkning. Ägare till grävda eller borrade brunnar omfattas av livsmedelsverkets gränsvärden för enskild bedömning och skiljer sig något från den allmänna bedömning som sker på kommunalt och processvatten. Vanliga problem man stöter på med vattenanalys på enskilda brunnar är järn, mangan, kalk* och lågt pH (surt vatten). Det är heller inte ovanligt med både radon och tungmetaller som arsenik, bly och uran.
Som brunnsägare bör man regelbundet ta en vattenanalys på sitt dricksvatten eftersom vattenkvaliteten kan förändras med tiden av olika orsaker. Många brunnsägare tar bara en vattenanalys på dricksvattnet när de märker förändringar i smak, lukt eller färg. Men problemen kan finnas där utan att man märker det. Livsmedelsverket rekommenderar därför att man tar en vattenanalys sitt vatten minst vart tredje år. Om man har eller har haft problem med brunnsvattnet är det lämpligt att ta en vattenanalys på sitt vatten oftare. Är det fler än två fastigheter som är anslutna till samma vattentäkt bör man ta en vattenanalys på sitt brunnsvattnet minst en gång per år.
Vattenanalys är extra viktigt om små barn ska dricka vattnet
Dricker små barn vattnet bör man vara extra noggrann med en vattenanalys, eftersom de är mer känsliga för höga halter av vissa ämnen, till exempel fluorid, bly, mangan och nitrit.
