Radon i dricksvatten från egen brunn | Livsmedelsverket

Livsmedelsverkets råd om radon i dricksvatten från egen brunn

Dricksvatten från egen brunn som innehåller över 1000 Bequerel (Bq) per liter bör inte användas till
dryck eller matlagning. Riktvärde för radon i dricksvatten från egen brunn: Otjänligt: 1000 Bq radon per liter dricksvatten

Halten av radon bör undersökas i dricksvatten från egen brunn från nyborrade brunnar liksom äldre
brunnar som aldrig tidigare har provtagits.

Äldre brunnar som har provtagits och som bedömts som
tjänliga med avseende för radon bör ändå provtas vid enstaka tillfällen och om förändring av
brunnsvattnet sker, till exempel vid långvarig torka.

Bergborrade brunnar löper större risk att ha förhöjda radonhalter eftersom vissa bergarter, som
skiffer och granit, kan innehålla mycket radon.

Riskerna med att dricka radonhaltigt vatten är förhållandevis små. Radon som dricks tas upp i
magsäcken, transporteras ut i kroppen och den största delen försvinner med utandningsluften inom en
timme.

Störst risk för negativa hälsoeffekter av radon från vatten är vid inandning av den luft som avges från
till exempel vid duschning och diskning.

Det går att sänka radonhalten i ett dricksvatten genom olika metoder.

Åtgärder för att minska radon i vatten

Det finns fyra olika metoder för att separera radon från vatten: 1) radonavskiljare, 2) kolfilter, 3)
omvänd osmos och 4) lagring av dricksvatten. Dessa beskrivs nedan. Att lufta vattnet eller att låta
vattnet passera ett kolfilter är de vanligaste metoderna.

1. Radonavskiljare: För att rena vatten från radon används så kallade radonavskiljare. I dessa
blandas finfördelat vatten med luft vid atmosfärstryck varvid radonet avgår till luften via
diffusion.

2.Kolfilter: Vatten kan även renas från radon med ett kolfilter som innehåller aktivt kol. Vattnet får
passera ett kolfilter där radonet adsorberas (fastnar) på kolet. För att nå en god effekt behöver
kolfiltret ha en volym på minst 50 liter för ett enskilt hushåll. Effekten avtar med tiden och kolet
behöver bytas ut med jämna intervall. Hur ofta kolet behöver bytas beror på vilka ämnen vattnet
innehåller och vilka halter. Metoden är inte lämplig om radonhalten i vattnet överstiger 2 000 Bq
per liter. Radium och sönderfallsprodukter av radon (radondöttrar) fastnar på kolet och det finns
då risk för att filtret avger gammastrålning.

3. Omvänd osmos: Genom omvänd osmos får vattnet passera ett membran som släpper igenom
vattenmolekylerna. Däremot fastnar radon och radondotteratomerna eftersom dessa är större än
vattenmolekylerna.

4. Lagring av dricksvatten: Vid lagring av dricksvatten försvinner radonet från vattnet på grund av
att det sönderfaller naturligt. Halveringstiden för radon är 3,8 dygn. För att radonhalten ska
minskas med 90 procent behövs cirka 13 dygns lagring. För vatten till ett enskilt hushåll kan man
åstadkomma detta genom att lagra vattnet i två 10-20 m3
stora tankar som används växelvis. Vid
så lång lagring av vattnet kan det dock finnas risk för bakterietillväxt och andra kvalitetsproblem
med vattnet. Ett alternativ till lagring är att överföra vatten från en borrad brunn till en befintlig
grävd brunn. Det går också att lagra vattnet genom att överföra det till en grusbädd i jorden
(infiltration).

Vilken teknik som är bäst beror bla. på hur man använder vattnet, stora volymer som till samfälligheter kan man med fördel lagra dricksvatten, vanligt hushåll använder man oftast avluftning, kolfilter kan fungera för mindre volymer vatten tex. fritidshus, där man använder vattnet under begränsade tider. Viktigt att tänka på är hur vattnet ser ut i övrigt, andra ämnen kan snabbt sätta igen ex. kolfilter, avluftning kan fälla ut metaller som järn och mangan med missfärgat vatten som följd.

Vi på Brava Vattenrening har stor erfarenhet att rena Radon, kontakta oss så hjälper vi er från början till färdig anläggning.

Kontakta oss


Riskhanteringsrapport – Radon i dricksvatten från egen brunn