Vattenrenare för vatten baserat på olika behov
Vattenrenare för överlevnad
I en ren överlevnadssituation kan man använda sig av ett torv/kolfilter. Gör hål i botten på en flaska och lägg i vitmossa, torv, kol och lite småsten i olika lager. Detta filter fungerar ofta bra för att sedimentera även det mest missfärgade vattnet. Skall man även dricka detta vatten bör man dock även koka vattnet med stora bubblor i minst 2 minuter för att döda av alla ev. bakterier.
Idag finns det även bra vattenrenare för friluftsliv och längre vandringar som i mångt och mycket påminner om ett torv/kolfilter, men med högre kapacitet på reningsgrad. Titta runt ordentligt för att se vilken kapacitet ur både reningsgrad och vattenmängd som vattenrenaren klarar av.
Vattenrenare kommunaltvatten
Vatten är en naturtillgång som Sverige har mycket gott om, det man många gånger inte tänker på är att stort sett det mesta av vårt vatten måste renas innan konsumtion. Detta ställer hårda krav på kommunerna att kunna leverera inte bara vatten, utan även ett rent vatten. I takt med att samhällen växer så ökar även behovet på reningsanläggningarna, ett behov som man i många fall inte hinner med att uppfylla. Detta har medfört att man i många kommuner idag måste spara på vatten.
När man renar ett kommunalt vatten som oftast är s.k. Ytvatten från sjöar eller vattendrag, så använder man sig av en teknik som kallas flockning. Man kan då tillföra syre, klor eller andra kemikalier som gör att partiklar och även lösta ämnen övergår i utfälld form. Dessa ämnen sjunker ner på botten och bilder det som kallas rötslam*, detta upprepas i flera steg tills man fått bra reningsgrad. Nu har man ett så pass bra råvatten att man kan rena vattnet i diverse olika vattenrenare beroende på vad som behöver tas bort, eller läggas till. Kravet på dricksvatten bestäms av livsmedelsverket och återges i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten.
Vattenrenare för industri och processvatten
Processvatten är ett vatten där man ställer extra högt krav på renhet som ex. batterivatten och inom kemi och forskning som då kräver närmare 100% rent vatten. Vattenrenare som är vanliga här kallas omvänd osmosfilter eller demineraliseringsfilter.
Vattenrenare enskild brunn
Kunskapen om vikten att kontrollera sin enskilda brunn är generellt låg och man saknar ofta ackrediterade vattenanalyser på sitt vatten. 2008 gjorde den då ansvariga Socialstyrelsen en kontroll på enskilda brunnar, där man samlade in 5000 provsvar. Resultatet visade ett skrämmande resultat där 1 av 5 vattenkällorn bedömdes som otjänliga och hela 8 av 10 hade någon form av anmärkning. Ägare till grävda eller borrade brunnar omfattas av livsmedelsverkets gränsvärden för enskild bedömning och skiljer sig något från den allmänna bedömning som sker på kommunalt och processvatten. Vanliga problem där man sätter in vattenrenare på enskilda brunnar är järn, mangan, kalk* och lågt pH (surt vatten). Det är heller inte ovanligt med både radon och tungmetaller som arsenik, bly och uran.
Vilken vattenrenare är då bäst? Svaret är lika enkelt som det är tråkigt, det beror på.
Det är ibland väldigt komplext att rena vattnet från en enskild brunn, främst då det finns så många olika förutsättningar. Skillnaden mellan en grävd och en borrad brunn är stor då den grävda ofta har ett lågt pH och tillgången till syre. Syret gör att vissa ämnens kemfysikaliska egenskaper förändras. En borrad brunn har en tendens till högre pH och mindre syreberikat vatten men även högre mineralhalt med risk för tungmetaller. Syret gör att vissa ämnens kemfysikaliska egenskaper förändras, så även vilket tryckkärl man har påverkar vattnets egenskaper och struktur.
Så valet av en vattenrenare är väldigt viktigt, man utgår från hur vattnet ser ut och vilka förutsättningar som råder, detta ger svaret på vilken vattenrenare som är bäst för just era behov.
Här finns det mycket att vinna, både rent ekonomiskt och i form av livslängd, underhåll och sist men inte minst ur miljösynpunkt.
*Rötslammet används ofta som gödselmedel, främst som fosforkälla, på jordbruksmark, men även inom skogsindustrin och kallas då bionäring.
*Kalk är ett vanligt ämne som man vill undvika, alla som har en kaffekokare hemma vet att man bör kalka av den regelbundet för att slippa utfällningar och behålla bryggtemperaturen. Kalken binder sig och skapar en beläggning på främst varma ytor, ju varmare desto snabbare bygger den på. Kalkbeläggningen hämmar sedan värmeöverföringen som är dåligt både ur ett ekonomiskt synsätt och ur miljömässig syn. Både privat, industri och inom restaurang/storkök väljer man därför ofta att montera en vattenrenare för just kalk. Där binder man de hårda kalcium- och magnesiumjoner och byter den mot den mjuka natriumjonen, där av namnet jonbytare, andra vanliga namn är saltfilter eller avhärdare.
