Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har meddelat att det finns en möjlighet till vattenbrist i Sverige. De har senare dock klargjort att detta scenario troligen inte kommer att inträffa. Trots detta började många svenskar att reflektera över sin egen beredskap, och flera funderar nu på att borra en egen brunn, särskilt vid sina fritidshus dit många flyttat under coronapandemin. Vad som ofta förbises är vikten av att utföra radonmätningar i både brunnar och fritidshus.
Strålsäkerhetsmyndigheten publicerade i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket år 2016 en rapport med titeln ”Radon i vatten”. Rapporten visade att i Sverige finns det ungefär 250 000 privata bergborrade brunnar som används av permanentboende och ytterligare 200 000–300 000 brunnar för fritidsboende. För privata brunnar och mindre anläggningar som inte omfattas av dricksvattenföreskrifterna, rekommenderar Livsmedelsverket att vattnet inte ska användas som dryck eller för livsmedelshantering om radonhalten överstiger 1 000 Bq/l.
Från rapporten framgår även att Strålsäkerhetsmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning, SGU, antar att 80 000–100 000 av de brunnar som används permanent har en radonhalt på över 100 Bq/l. Omkring 10 000 brunnar antas ha högre radonhalt än 1 000 Bq/l. Uppskattningsvis är minst 10 000 brunnar idag otjänliga.
När det förekommer höga halter av radon i vattnet bör även inomhusluften mätas. Radon kan komma in i inomhusluften från marken genom otätheter, från byggnadsmaterial eller från hushållsvattnet. Förhöjda radonhalter i dricksvatten kan indikera att radonhalten inomhus också är förhöjd. Radongasen är bunden i vattnet, men frigörs vid användning. Många tror att problemet undviks genom att inte dricka vattnet och endast använda det för exempelvis diskning, vilket dock är en missuppfattning. Radon frigörs i betydligt högre grad vid användning av vatten i hushållet. Diskning orsakar den största frigörningen, upp till 95%, följt av tvätt med 90–95%, dusch med 65–70%, bad med 30–50%, och WC-användning med 30%. Den minsta radonfrigörningen sker vid dricksvatten, vilket ligger på 10–45%.
Radonet frigörs från vattnet till inomhusluften, vilket i sin tur höjer radonhalten i inomhusmiljön. Långvarig exponering för radon ökar risken för lungcancer, och risken är större ju högre radonhalten är. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att cirka 500 personer årligen dör i lungcancer orsakad av radon, varav de flesta är rökare. Det finns ett starkt samband mellan radon och rökning vid utveckling av lungcancer. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps uttalande kan alltså leda till oanade effekter och kunskapen om just radonmätning är en viktig fråga som förtjänar att lyftas mer.
