När en grupp forskare strax efter nyår samlade till presskonferens om mikroplast i vattendrag i nordvästra Ryssland hade de inte mycket att komma med. Trots det var pressmötet ett viktigt steg, det visade nämligen att man också i Ryssland börjar vakna upp inför plastproblemet.
Bara i Sankt Petersburg och Leningradområdet producerar invånarna varje år omkring 112 000 ton plastavfall, visar beräkningar som den ryska vetenskapsakademin har gjort.
Eftersom det inte finns strukturer för återvinning eller förbränning av plastavfall hamnar plasten antingen på soptippar eller direkt ut i naturen.
Mikroplast uppstår när plastföremål med tiden faller sönder i små partiklar. Också via kläder och kosmetika kommer mikroplast ut i vattendag.
Invånarna önskar sig sopsortering
– Mikroplast? Det är säkert någon typ av plast, säger Irina Sittnikova.
Hon har inte tidigare stött på begreppet, men är väl medveten om problem med nedskräpning.
– Jag har förstått att vi har bara lite tid på oss om vi vill ha ren luft och rent vatten i fortsättningen, säger hon.
Irina Sittnikova försöker undvika engångsmaterial, men det händer att hon tar en plastpåse i butiken.
Hon tror att de flesta invånare i Sankt Petersburg i likhet med henne själv vore beredda att sortera sopor. Problemet är att det är så bökigt då det inte finns några insamlingskärl eller något fungerande system för sopsortering.
Plast som skräpar ned i Ryssland når Finlands kust
Forskningschefen Aleksandra Jersjova på det hydrometeorologiska universitetet har lett ett forskningsprojekt där man undersökte hur mycket plast och mikroplast det finns i vattendrag i Sankt Petersburg och i Leningradområdet samt i den ryska delen av Finska viken.
Studierna visade att det fanns ungefär lika mycket mikroplast överallt i vattnet i Finska Viken, medan det fanns mera större plastskräp på den norra kusten.
Det här gör att det ryska skräpet är intressant också för Finland.
Vattenströmmen i Finska viken går nämligen från väst till öst längs den södra kusten och från öst till väst längs den norra. Det betyder att allt skräp vid den ryska kusten sköljs vidare till den finska.
Mikroplast återfinns i fisk och i dricksvatten
Studier har visat att det finns lika mycket mikroplast i sjön Ladoga som i Finska Viken
Det här är särskilt bekymmersamt eftersom Sankt Petersburg tar sitt dricksvatten ur Ladoga. Det medför att invånarna får i sig mikroplast både då de äter fisk och då de dricker vatten.
Aleksandra Jerisjovas forskare upptäckte att det var stora skillnader mellan badstränderna i undersökningsområdet. Den snyggaste stranden var den som finns i Hundraårsparken i nordvästra Sankt Petersburg.
Städning behövs
Aleksandr Jefimov blir glad över den upplysningen. Han jobbar själv med att städa i parken. Han ser dagligen hur människor inte bryr sig om att föra skräp till sopkärlen, och det irriterar honom.
”Gårdskarlen började hata dem som slänger skräp omkring sig”
Han berättar att han har en bekant som efter att han fick jobb som gårdskarl började hata människor som skräpar ned.
– Själv hatar jag ingen, jag förstår mänskliga tillkortakommanden, säger Jefimov.
Bevis på den stora mängden sopor i havet får han och hans kolleger varje gång det har stormat.
– Då ligger det en vall av otäckt skräp på den nivå dit vågorna har nått.
Hela vallen kan städarna inte ta bort, men de plockar ut det värsta.
Frivilliga hjälpte forskarna
Då forskningsprojektet kring stränderna gjordes deltog föreningen Östersjöns vänner i det praktiska arbetet. Projektkoordinator Jelizaveta Merinova ledde arbetet där frivilliga deltog.
Bland andra skolelever var med och samlade in skräp. På det sättet fick man fram statistik över mängden och arten av skräp.
– Jag tycker det är viktigt att forskarna nu tar tag i frågan och gör mera djuplodande studier, säger Jelizaveta Merinova.
Hon är själv utbildad ekolog och lever som hon lär. Hon sorterar sina sopor trots att det kräver ansträngning. Hon tror att upplysning och uppfostran är nyckeln om man vill minska nedskräpningen.
– Människorna måste lära sig att älska sig själva, sin hälsa och sin omgivning.
– Det vore också viktigt med flera sopkärl på de ställen där människor rör sig. Till exempel vid badstränder, turistattraktioner och i parker.
Försiktiga forskare
Även om forskningen kring mikroplast hittills har gett mycket anspråkslöst resultat i nordvästra Ryssland, ligger områdets forskare i framkanten i Ryssland. De önskar sig nu mera finansiering för att göra djupare analyser.
Samtidigt visade de sig under mötet med journalister vara mycket försiktiga. De vågade inte ens med säkerhet uttala sig om huruvida mikroplast i dricksvattnet är skadligt. Inte heller kom de med några rekommendationer om hur man sa minska förekomsten av mikroplast.
Forskare från flera institut och universitet i Sankt Petersburg ordnade pressmötet tillsammans.
Finlands miljöcentral har gjort ett åtgärdsprogram för havet. Det kan du ladda ned och läsa här.
