För första gången tvingas fastighetsägare i Lunds kommun att kontrollera om det finns hälsovådliga nivåer av radon i lägenheterna. När 700 av 900 svarade på en enkät hade 61 gjort tillräckligt många mätningar.
Lunds kommun tar krafttag för att klara miljömålet för 2020, som riksdagen beslutat om: att alla bostäder ska ha en radonhalt på under 200 bequerel.
Minst 400 000 bostäder i Sverige ligger över gränsen, visar en kommande miljöhälsorapport som Sydsvenskan tidigare rapporterat om.
För att undersöka läget bland Lunds 900 fastighetsägare skickades en enkät ut 2015.
700 svarade. Bara drygt hundra hade mätt radonhalten i sina fastigheter och endast drygt hälften av dem hade gjort tillräckligt med mätningar. Mellan 200 och 300 fastighetsägare av de övriga bedöms ha riskfaktorer som innebär krav på undersökningar.
Nu har miljöförvaltningen krävt att ägarna till de mest utsatta fastigheterna och de som lät bli att svara på enkäten ska göra radonundersökningar.
De som inte agerar på miljöförvaltningens uppmaning kan riskera ett vite.
Tidigare mätningar indikerar att mellan fem och tio procent av fastighetsbeståndet i Lund kan ligga över strålskyddsmyndighetens gräns på 200 bequerel. Omräknat skulle det kunna röra sig om 90 fastighetsägare i Lund.
Blåbetong, direkt markkontakt eller felanvändning av ventilation kan betyda förhöjd radonhalt. Att på olika sätt förändra ventilationen är det vanligaste sättet att sänka radonhalten. Mot markradon kan bland annat springor mot marken tätas.
Blåbetong användes i Sverige mellan 1929 och 1980.
Kan man märka om det är mycket radon i bostaden?
– Nej, det som är lurigt är att man måste göra en mätning. Det syns inte och luktar inte. Det är en gas och det kan ändå finnas jättemycket av den utan att någon vet det. Många stänger igen sin ventilation för att det drar eller är kallt. Det kan påverka radonhalten negativt, så man ska se till att ha öppet, säger Elin Rånlund, miljöinspektör.
