Den danske professorn Philippe Grandjean anser att Sveriges riktvärde för PFAS-ämnen i dricksvatten är ”alldeles för högt,” skrev Ny Teknik nyligen. Han hänvisar främst till forskning som visar att hög exponering av PFAS ger en dålig effekt av vaccinationer.

Läs mer: Forskare: ”Svenska riktvärdet är för högt”

Livsmedelsverkets rekommendation innebär att dricksvatten inte bör innehålla mer än 90 nanogram PFAS per liter vatten. Philippe Grandjean menar att riktvärdet i stället bör ligga runt noll för människor som redan har fått i sig höga halter.

Men Anders Glynn, riskvärderare på Livsmedelsverket, håller inte med om kritiken.

– Forskningen om vaccinationsresultat är väldigt intressant, men en del av de studierna får inte så högt värde på orsakssamband. Det är inte säkert att det verkligen är PFAS som orsakar förändringen, säger han.

Ämnesgruppen PFAS och dess giftighet har kommit i fokus sedan ämnena har upptäckts i grundvatten på flera håll i landet, bland annat i Kallinge, Tullinge och Uppsala. PFAS har funnits i brandsläckningsskum och trängt ner i grundvatten när de har läckt från övningsplatser. Tusentals privatpersoner har på så sätt fått i sig ämnena via dricksvattnet.

När Livsmedelvserket gör sina riskbedömningar av PFAS utgår man från den hälsobedömning som EU:s livsmedelsmyndighet Efsa gjorde 2008 av de två ämnen som anses värst, PFOS och PFOA. Nu håller Efsa på med en ny genomgång.

Skulle Sverige kunna sänka sitt riktvärde innan Efsa är klar med sin granskning?

– Nej, realistiskt sett behöver vi ett hälsobaserat riktvärde från Efsa för att sätta en åtgärdsgräns. Vi gör inget förrän Efsa gör något, säger Anders Glynn.

Hur ser du på Philippe Grandjeans argumentation att riktvärdet bör vara runt noll för att människor som har utsatts för höga halter PFAS ska få ämnena ur kroppen?

– Det ser ut som om nivåerna av PFOS och PFOA sjunker förvånansvärt snabbt i människor, halveringstiden är ungefär 4-6 år, så vi verkar redan ha stoppat den viktigaste exponeringsvägen, som sannolikt är via livsmedel, säger Anders Glynn.

När Livsmedelsverket utfärdar sina rekommendationer för PFAS tar man hänsyn till Efsas bedömning av hur giftiga ämnena är för människor, men också hur svårt det är att rena bort ämnena i vatten och vilka halter som är tekniskt möjligt för kommersiella laboratorier att analysera.

– Vissa av substanserna är svåra att analysera. En del labb har svårt att detektera halter under 10 ng/l, säger Anders Glynn.

Han anser dock att Livsmedelsverket har en god säkerhetsmarginal i sina rekommendationer.

– Vi räknar ihop elva ämnen och räknar med att alla är lika giftiga som PFOS, trots att vi vet att de inte är det. Så det är en försiktig hållning. Med den kunskap vi har nu är det god marginal i vår rekommendation, säger han.

PFAS

PFAS står för poly- och perfluorerade alkylsubstanser och omfattar ett stort antal ämnen.

Gruppen kännetecknas av starka bindningar mellan kol- och fluoratomer och ämnena är därför långlivade i naturen. De misstänks också vara giftiga för människor om de intas i höga halter under lång tid.

EU:s livsmedelsmyndighet Efsa har utfärdat hälsobaserade riktvärden, så kallat tolerabelt dagligt intag, för PFOS och PFOA. Värdena anger vilka halter som ska vara säkert att få i sig varje dag. För PFOS gäller 150 nanogram per kilo kroppsvikt och dag. För PFOA är värdet 1 500 ng/kg och dag.

PFOS står för perfluoroktansulfonat och PFOA står för perfluoroktansyra.

Livsmedelsverket i Sverige har utfärdat rekommendationer som innebär en så kallad åtgärdsgräns vid 90 ng PFAS per liter vatten. Summan av elva olika PFAS-ämnen ska då räknas ihop.