Ur Vättern hämtas dricksvatten till elva kommuner och runt 250 000 invånare runt sjön. Skövde, Skara, Falköping, delar av Tidaholm, Hjo, Karlsborg, Jönköping, Motala, Vadstena, Askersund och Ödeshög får sitt dricksvatten därifrån. Örebro, Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Nora har anmält intresse för att ansluta sig, liksom Mälarområdet med stor-Stockholm.
Ämnena som ska undersökas i Vättern har tidigare inte uppfattats som skadliga, och nu ska forskargruppen reda ut vilka källorna är.
Fakta:
Enligt studier har 3,4 miljoner svenskar så kallade högflourerande kemikalier i sitt dricksv..
— Vi mäter hur mycket det finns i sedimentet, i fisk, dricksvatten och yt- och grundvatten. Vi vet att dricksvatten innehåller de här ämnena men inte så mycket att de utgöra en fara. Men helst vill vi ju inte ha dem alls, säger Ingrid Ericson Jogsten.
Det handlar bland annat om perflourerade alkylsyror (PFAS) – en typ av kemikalier som forskargruppen från Örebro universitet ska undersöka, genom att mäta en hittills dold typ av dessa ämnen som kan komma från flera olika källor. Fram till nu har analyser inte kunnat mätas.
Vattenlösliga
— Med den här nya metodiken ska vi samla in prover i förorenade områden, och vi har kommit igång med en provtagningsplan för Vättern.
— Vi tittar efter dessa ”ultrakorta” ämnen som är mer vattenlösliga och därför mer rörliga i vattensystem. De blir svårare att ta bort i reningssystemen som används, säger Ingrid Ericson Jogsten som är forskningsledare.
De kortkedjiga eller ultrakorta ämnena innebär att de har färre kolatomer än åtta.
Med den nya metoden ska man säkerställa att ytvatten och grundvatten i form av dricksvattentäkter inte innehåller kemikalier. Och just dricksvatten och fisk är särskilt viktiga för människors exponering för miljögifter. Huvudsyftet med det treåriga forskningsprojektet är att undvika att människor dricker vatten med kemikalier utan att veta om det. Dessutom är utvecklingen av den nya metodiken viktigt för att Sverige ska kunna uppnå miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö.
— Då är det viktigt att vi har metoder för att mäta de ämnen som potentiellt kan finnas i vår miljö och göra något åt det, säger Ingrid Ericson Jogsten.
Forskningsprojektet har fått tre miljoner kronor av forskningsrådet Formas.
