Ett nytt världsrekord sattes häromveckan. I Quriyat i Oman uppmättes 42,6 grader som högsta ”minimitemperatur” någonsin under ett dygn. Kategorin hör inte till dem som valideras av WMO, likväl bör vi ta siffrorna på allvar.
Tidigare rekordnoteringar slaktas numera som på löpande band över klotet. Sverige är inget undantag.
Här var maj månad extrem, och sommarens första väderrelaterade rubriker har handlat om allt från torka och bränder till risken för brist på svenskt bröd, kött och öl.
Förvånande?
Nja. Sannolikheten för extremvärme på norra halvklotet är i dag ungefär hundra gånger så stor som på 1960-talet, vilket meteorologen Martin Hedberg nyligen konstaterade i ett uppmärksammat blogginlägg.
Dock tycks det som om vi först behöver uppleva krisen, innan vi väljer att faktiskt agera på den.
Längre söderut har man tampats med de här problemen under decennier. På Cypern, ett land med permanent vattenbrist, dricker man avsaltat havsvatten och använder renat avloppsvatten för bevattning. Vid behov fraktas sötvatten till ön med tankbåt och då ransonering ansetts nödvändig har det hänt att invånarna inte haft tillgång till dricksvatten under mer än 36 timmar på en vecka.
Cypern må vara en extrem i Europa, men inte mer extremt än att en rad svenska myndigheter och kommuner i höstas åkte dit för dra lärdom av landets erfarenheter.
I ö-staten hanteras alla omfattande vattenkriser på ministernivå och infrastruktur som vattenverk, dammar, kanaler och ledningsnät är statligt ägda.
Enligt Water Saving Law blir det fängelse eller dryga böter för den som handskas vårdslöst med den så livsavgörande resursen.
Vid ransonering finns därtill en beslutad prioritetsordning – där dricksvatten placerats överst.
Låter det sistnämnda som en självklarhet?
Förmodligen. Kruxet är bara att vi i Sverige inte har motsvarande rangordning. Här måste en lagändring till för att dricksvatten ska prioriteras före annan nationell vattenverksamhet, konstaterade myndigheterna efter höstens studieresa.
Men för att Sverige ska stå redo inför framtida vattenkriser krävs inte bara ökad nationell styrning, lyder slutsatserna, utan också fler samarbeten på lokal och regional nivå.
Så är det också lokalt problemen blir som mest kännbara. Resan till Cypern föranleddes av torka och vattenbrist som i fjol tvingade ett femtiotal kommuner att gå ut med bevattningsförbud.
Många VA-organisationer, i synnerhet i glesbygd, bedöms i framtiden kunna få svårt att garantera sina brukare rent dricksvatten, visar branschorganisationen Svenskt Vattens Hållbarhetsindex.
Det är med andra ord hög tid att vi även i Sverige inser att det här med rent vatten inte är en självklarhet. Pågående klimatförändringar kräver att vi raskar på med identifierade åtgärder – och låter det kosta vad det kosta vill.
Alternativet kommer garanterat ge oss en långt mycket högre prislapp.