Grundvattennivåerna är rekordlåga och vattenbrist hotar på Gotland. På östra sidan av ön byggs därför ett avsaltningsverk, vilket Ny Teknik tidigare rapporterat om.

Läs mer: Avsaltning av havsvatten lösning för Gotland

Via en lång ledning ska havsvatten tas in och sedan omvandlas till dricksvatten för omkring 2 000 personer. Verket ska vara klart för att tas i bruk till sommaren.

Men Christian Baresel, vatten- och avloppsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet, är kritisk mot satsningen.

– Det är nog inte den mest resurseffektiva lösningen, varken ekonomiskt eller miljömässigt, säger han.

Han varnar för att avsaltningsverk kan medföra negativ miljöpåverkan. Främst för att de drar en hel del energi, men också för att restprodukten blir en koncentrerad saltlösning som vanligtvis släpps ut i havet.

– Saltlösningen är tyngre än vattnet och sjunker till bottnen och kan störa livet där. Runt Medelhavets och Persiska vikens avsaltningsverk finns kilometerlånga kuststräckor med förstört växt- och djurliv, säger Christian Baresel.

Anläggningen på östra Gotland blir dock inte så stor, och kommer därför sannolikt inte att påverka havsbottnen särskilt mycket.

– Men om man bygger mer och mer avsaltningsanläggningar kommer det att påverka, säger Christian Baresel.

Han tycker att Gotland i första hand borde ta till andra lösningar för att trygga dricksvattenförsörjningen, till exempel att samla upp regnvatten och skapa incitament för att snålspolande toaletter och torrtoaletter ska användas.

Allra främst förespråkar han en utökad rening av avloppsvatten, så att det kan återföras till grundvattnet och sedan på nytt användas som dricksvatten. På så sätt kan de rekordlåga grundvattennivåerna åtgärdas genom ett naturligt kretslopp.

Avsaltning av havsvatten ser han som en sista åtgärd för Gotland.

– Jag skulle inte utesluta det helt, men jag ser det som ett komplement, till exempel under Almedalsveckan. Då kan det vara svårt att samla regn- eller avloppsvatten så att det räcker, säger han.

I ett utvecklingsprojekt har IVL nyligen kartlagt möjligheten att rena avloppsvatten mer än vad som görs i dag för att kunna återföra det till grundvattnet. I många fall blev det både billigare och fick lägre miljöpåverkan än den rening som görs i dag.

Gotland ingick inte i studien, men Christian Baresel tror att det skulle vara billigare att återföra renat avloppsvatten till grundvattnet än att bygga avsaltningsanläggningar där.

Han uppskattar att det skulle kosta högst 3 kronor per kubikmeter dricksvatten att rena avloppsvattnet, återföra det till grundvattnet och sedan pumpa upp det till hushållen.

Det kan jämföras med Region Gotlands beräkningar att dricksvattnet från det nya avsaltningsverket kommer att kosta 2,93 kronor per kubikmeter. Till den summan tillkommer dock kostnaden för att rena avloppsvattnet.

– Om du återanvänder renat avloppsvatten har du bara en kostnad för reningsverket. Men om du bygger avsaltningsanläggningar får du en kostnad för att producera dricksvatten plus en kostnad för att rena avloppsvattnet, säger Christian Baresel.

Men vattnet från grundvattentäkten måste väl ändå renas när det tas upp?

– Man behöver kanske småjustera vissa parametrar, men ofta behövs inte göras så mycket med grundvatten, säger Christian Baresel.

Intresset för att lösa problemet med vattenbrist på öar och i kustområden genom ökad rening av avloppsvatten tycker han dock har varit lågt.

I regnfattiga områden, till exempel södra USA och Australien, återanvänder man redan avloppsvatten genom att rena och återföra det till grundvattnet. Men enligt Christian Baresel är det också möjligt att använda renat avloppsvatten direkt, utan att gå omvägen via grundvattentäkter.

– Man gör ju så på en del håll i världen i testprojekt. Det är inte några problem med vattenkvaliteten, men det är svårare att övertyga folk om ett sådant system och det krävs flera säkerhetsåtgärder, säger han.

Han förespråkar dock hellre att renat avloppsvatten återförs till grundvattentäkterna eftersom det medför flera fördelar. Dels renas vattnet ytterligare en gång när det filtreras genom jordlagren, dels återställs ekosystemet omkring grundvattentäkten. Dessutom minskar risken för saltvatteninträngning i täkterna om grundvattennivåerna stiger.