Boine Irebo har en fastighet i Skvalbäcken där ett av tillflödena rinner ut i sjön. Ett 60-tal personer som bor runt sjön har skrivit på en protestlista. De känner sig svikna och är oroliga för att gift ska rinna ut i sjön och i grundvattnet.

– Alla tre tillflödena till Mossebosjön har fått stolpfundament med kreosotbehandlade syllar alldeles invid, säger Boine Irebo.

Han har kontaktat Mjölby kommun som har gemensam miljöförvaltning med Boxholm. Ett möte ordnades i mitten av juni med representanter för Svenska kraftnät och med kommunens miljöchef Jenny Asp-Andersson.

– Mötet råkade ske det torraste året på länge. De konstaterade bara att det inte finns något öppet vatten och avskrev ärendet, berättar Boine som visar bilder från andra tider på året när Skvalbäcken gör skäl för sitt namn och det är översvämning vid ett av de andra tillflödena.

Bäcken rinner bara några meter från en av de tornlika stolparna.

Samrådet mellan kraftbolag och miljömyndighet har inte fungerat, menar Boine som har överklagat miljöchefens beslut att lämna hans klagomål utan åtgärd.

Våren 2014 hade Svenska kraftnät börjat bygga ledningsstolparna. De grävda hålen fylldes med vatten och man körde med pumpar för att kunna bygga fundamenten, berättar Boine. Hans granne Reino Heiskanen som passerar en av stolparna på väg till och från sin fastighet Karlslund gjorde en oväntad upptäckt.

– De lade ner träsyllar i hålen, berättar han.

Men så var det inte planerat. Reino själv reagerade inte nämnvärt på det, men Boine visste att just den stolpen, som står i en sänka med kärrväxtlighet, skulle byggas med bergfundamnet. Berget hade dock visat sig för sprött och man fick ta till kreosotsyllar i alla fall – utan att samråda med kommunen.

Alldeles intill stolpen finns ett dike. Det är snustorrt i dag, denna torra sommar. Men så brukar det inte vara.

– Svenska kraftnät har lovat att gräva ur diket mer. Varför gör de det om de menar att det inte finns något vatten där? undrar Boine ironiskt.

Nu har han gått runt hos grannarna med en protestlista. I stort sett alla i Mossebo, ett 60-tal personer har skrivit på. Några av dem har samlats hos Boine för att diskutera hur man ska gå vidare. Stolparna står där de står. Kreosoten ligger där den ligger. Ingen vet hur mycket gift som letar sig ner de få meterna till Mossebosjön.

De oroar sig för fisken, kräftorna, badvattnet. Några sommargäster tar dricksvatten ur sjön, resten har egna brunnar. Sjön har utlopp i Lillån som är ett biflöde till Svartån.

– Varför ska vi bry oss om att tvätta med miljötvättmedel när staten stoppar ner gift i vår mark? undrar Boines hustru Mirjana.

– Och kommunen kräver trekammarbrunn även för fritidshus. Då är miljökontoret noga, lägger Maria Johansson till.

Grannen Joakim Johansson som är son på gården Stutarp ­– och som just köpt en annan fastighet i byn att flytta ut till – tycker att det är bra att Boine dragit igång ett upprop i byn.

– Det är beundransvärt att han kämpar vidare. Vi andra har mer eller mindre gett upp. Som att det är ingen idé. Ledningen är ju byggd och inkopplad, menar han.

– Men vi måste tänka på nästa generation. Kreosot är ett gift som lagras och byggs på, säger Mirjana Trajkova-Irebo.

Och Boine är inställd på fortsatt kamp. Han funderar på att anmäla Svenska kraftnät för miljöbrott. För att de inte följt miljölagstiftningen.

– De har inte tagit reda på att vattnet här används till dricksvatten, säger han.

Men han är ändå mest besviken på miljökontoret i Mjölby som han menar borde företräda medborgarna mot stora statliga bolag som kör över den enskilde medborgaren.

– Hur kunde de gå med på att kreosot grävs ner så nära sjöns tillflöden? undrar han.

Vad tycker du att man ska göra åt det?

– Det enda rätta är att gräva upp syllarna och ersätta dem med annat.