”Vattentäkter behöver bättre skydd mot gifter”

”Vattentäkter behöver bättre skydd mot gifter”

 

Sverige

”Vattentäkter behöver bättre skydd mot gifter”
PUBLICERAD 2016-11-29
Mälaren används som vattentäkt av flera kommuner. Svenskt vatten kräver nu nationella regler för att stärka skyddet av de sjöar som ger svenskarnas deras dricksvatten.
Mälaren används som vattentäkt av flera kommuner. Svenskt vatten kräver nu nationella regler för att stärka skyddet av de sjöar som ger svenskarnas deras dricksvatten. Foto: Niklas Larsson TT
Kemikalier som hamnar i dricksvattnet är ett hot mot människors hälsa. Nu ställs krav på att införa nationella regler för vilka ämnen som inte får hanteras nära dricksvattentäkter.

I Sverige finns 84.000 kemiska produkter i allt från smink till brandskum. Ungefär hälften av produkterna är hälsofarliga. Av de produkter som konsumenter har tillgång till är ungefär en tredjedel skadliga för hälsan.

Om skadliga kemikalier hamnar i vattentäkterna innebär det en risk för människors hälsa.

 

Organisationen Svenskt vatten, som samlar VA-företag i hela landet, vill att det införs nationella regler för vilka ämnen som inte ska hanteras nära dricksvattenuttag.

– Vi menar att det finns ett antal bekämpningsmedel och kemikalier som aldrig ska hanteras i närheten av dricksvatten, säger Anna Linusson, vd på Svenskt vatten.

Kravet framförs i ett remissvar till Dricksvattenutredningens förslag som kom i våras. Utredningen konstaterade att vårt dricksvatten riskeras att försämras om inget görs. I rapporten fanns en rad förslag på åtgärder, bland annat mer samverkan på kommunal och regional nivå, för att arbeta mot föroreningen av dricksvatten.

Svenskt vatten håller med många av förslagen men skriver i sitt remissvar att hoten från kemikaliesamhället inte har tagits på tillräckligt allvar.

– Tidigare har det funnits nationella regler för ett antal bekämpningsmedel som inte får användas i närheten av vattentäkter. De reglerna har tagits bort och utredningen skulle föreslå något som skulle ersätta dem och har då lagt hela ansvaret på lokal nivå, säger Anna Linusson.

Förslaget att allt ansvar för skydd mot kemikalier ska ligga på lokal nivå anser organisationen försvagar skyddet mot farliga ämnen.

Att 290 kommuner och 21 landsting ska utreda och riskbedöma de allra farligaste kemiska ämnena och vissa slag av utsläpp är ”olämpligt”, står det i remissvaret. De anser att riskbedömningen i stället ska ligga på nationell nivå.

– Det händer mycket när det gäller kunskapen om kemikalier. Svagheten är att väldigt många människor ska hålla sig uppdaterade med det allra senaste. Om man inte gör det ökar risken för farliga ämnen i vattnet, säger Anna Linusson.

Hon hänvisar till att det finns nationell expertis på området på till exempel Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Att använda deras kunskap och ha nationella regler för de mest skadliga ämnena skulle vara säkrare och enklare. Dessutom skulle det troligen vara billigare eftersom det skulle innebära mindre administration med nationella beslut i stället för 290 lokala.

En av de största kemikalieolyckorna i Sverige handlar om dricksvatten. För några år sedan hittades höga halter av ämnen från brandskum, PFAS, i dricksvattentäkter i Kallinge utanför Ronneby och Uppsala. PFAS misstänks kunna ha negativa effekter på bland annat immunförsvaret.

Mätningar visade att barn i Kallinge hade förhöjda halter av kemikalierna i blodet. Naturvårdsverket har senare hittat höga halter av PFAS på många ställen.

Även om farorna med alla kemiska produkter ännu inte är klarlagda finns ett antal ämnen där deras skadliga effekter är konstaterade. Och det är just dessa ämnen som organisationen anser att det borde finnas nationella regler för.

– För ett fåtal av de här kemiska produkterna där vi säkert vet att de inte ska användas i närheten av dricksvatten så förstår vi inte varför det inte görs en nationell reglering, säger Anna Linusson och fortsätter:

– Kemikalierna är lika farliga i hela landet och alla har rätt till ett hälsomässigt bra dricksvatten.

Fakta.
I Dricksvattenutredningen pekas klimatförändring ut som den största anledningen till att dricksvattnet riskerar att försämras.
Utredningen drar slutsatsen att kommuner måste samarbeta med varandra och med svenska staten för att motverka föroreningen av dricksvatten.
I rapporten föreslås lösningar med en uppskattad totalkostnad på runt 100 miljoner.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Jannike Kihlberg

Mer nyheter

Kontakta oss idag!

BRAVA Vattenrening finns och verkar i Stockholm och Örebro med omnejd och har kunder över hela Sverige. Vi har stor och bred kunskap om alla sorters vattenproblem och vattenkällor.

Genom att klicka på skicka medelande så godkänner du vår integritetspolicy, du kan när som helst skriva till oss för att ta bort dina uppgifter.