Brava Vattenrening Brava Storkök Vi utför service på alla vattenfilter   |   100% nöjd kund garanti.

Tusentals kilo mikroplast hamnar i våra vatten årligen – och du är medskyldig

Läs mer här

Plastkasse vid Themsen London.
Allt plastskräp som hamnar i naturen mals så småningom ner till mikroskopiskt små plastpartiklar. Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press

De finns i din ansiktskräm och i din polotröja. De virvlar i luften och i haven mals stora plastbitar ner. De senaste åren har såväl forskarna som omvärlden fått upp ögonen för mikroplasten, de små små plastpartiklarna som trots effektivare filtrering vid reningsverken och ökande medvetenhet hamnar i våra vatten.

Vid Vikbackas avloppsreningsverk i Helsingfors har mätningar och uppskattningar på hur mycket plast som hamnar i hav och sjöar gjorts. Resultaten kastar, och hur mycket som hamnar i vattnen beror på dagen, rentav timmen.

– Man måste ta i beaktande att Viksbacka är Nordens största reningsverk. Men resultatet ger vid handen att allt från miljoner till hundratals miljoner mikroplastbitar hamnar i havet via reningsverket varje dag, säger Julia Talvitie, doktorand vid Aalto-universitetet och Finlands miljöcentral.

Talvitie forskar i mikroplast med fokus på förekomsten av mikroplast i avloppsvatten. Hur stor andel av mikroplast som kommer ut i havet via just reningsverk är svårt att säga, eftersom mikroplast också rinner ut i havet andra vägar än genom reningsverk.

Julia Talvitie står vid en betongvägg där det står "Vesilaboratorio, vattenlaboratorium". Julia har brun läderjacka och en vit skjorta på sig.
Julia Talvitie Bild: Yle/Julie Ebbe

– Den rinner till exempel med städernas dagvatten. Tyvärr har vi också redan större plastskräp i miljön som med tiden mals ner till mikroplast.

Kläder och kosmetik identifierade källor

Huruvida miljoner till hundratals miljoner mikroplastbitar är mycket är alltså svårt att säga, om man ser till helhetsbilden. Det är ändå bara en liten del av all den mikroplast som hamnar i avloppsvattnet, för våra reningsverk är effektiva: över 90 procent av mikroplasten lyckas man fånga upp och filtrera bort innan avloppsvattnet släpps ut i naturen.

Reningsverken är också intressanta genomfartsställen för mikroplast, eftersom det är ett ställe där man effektivt kan fånga upp plasten, säger Talvitie. Det allra effektivaste skulle vara komma åt plasten vid källan, men en stor del av de mikroplaster som till exempel går genom reningsverken kommer från helt okända källor.

– En av de tydligt identifierade källorna till mikroplast är syntetiska klädfibrer. När vi tvättar kläder av syntetiska material lossnar fibrerna och sköljs med. Den andra väldigt tydliga och lätt identifierbara källan är kosmetik. Men reningsverken tar emot väldigt mycket mikroplast där det är närmast omöjligt att säga varifrån det kommer, säger Talvitie.

Producenter slopar frivilligt – men det kan ta lång tid

Att en del kosmetik innehåller mikroplast har varit välkänt i ett par års tid. De hittas till exempel i produkter med skrubbande effekt, men också i släta produkter som ansiktskräm. En del länder har gått in för att förbjuda mikroplast i kosmetiska produkter, men många producenter har också meddelat att de frivilligt börjar fasa ut plast i sina produkter.

Ännu syns det här inte på den finska marknaden, säger Talvitie.

– De producenter som har uppmärksammat saken har gett uppskattningar om när de kan tänkas göra sig av med mikroplasten. Det är bra att minnas att plast har många goda egenskaper: Det är ett billigt material, det är hållbart och antagligen säkert att använda i kosmetik.

– Så det tar säkert tid innan kosmetikföretagen kan ersätta mikroplasten med något annat, eftersom den är i så omfattande användning, säger Talvitie.

100 biljoner mikroplastbitar per år

154 000 kg – så mycket mikrofibrer från syntetiska klädmaterial hamnar det varje år i avloppen från hushållen. Fibrerna kommer från material som fleece, softshell och funktionskläder för idrottare.

Siffran kommer från en färsk undersökning vid Finlands miljöcentral där man bland annat undersökt hur mycket fibrer som lösgörs i tvätten.

– Vi tvättade kläderna fem gånger. I den första tvätten lossnade 1-3 promille av hela tygets massa, i den femte tvätten var andelen nere på 0,02-0,05 promille av hela tygets massa, säger Markus Sillanpää, forskare vid Finlands miljöcentral.

Siffrorna kan också uttryckas så här: Vid en tvätt kan det lossna över en miljon fibrer per kilo tyg.

– Den typen av fleece som vi testade som tappade minst fibrer tappade vid den femte tvätten 60 000-70 000 fibrer per kilo tyg.

Tvättmaskin
Varje gång du tvättar kläder gjorda av konstfiber rinner en hel massa mikroplast ut i avloppet. Bild: Yle/ Petra Haavisto

Med dessa siffror, kombinerat med statistik från konsumentundersökningar som tagit reda på hur många maskiner tvätt ett hushåll tvättar per år, och hur mycket av tvätten som är polyester, kommer den färska undersökningen fram till 154 000 kg mikrofibrer per år i avloppsvattnet. I antal blir det 100 biljoner mikroplastbitar per år.

– Största delen fångas upp av reningsverken, men redan 1-2 procent som slinker igenom innebär att 1500-3000 kilo mikrofiber, eller en biljon bitar, rinner ut i vattnen varje år, säger Sillanpää.

Pyttesmå fibrer utmaning för filtren

Är det mycket? Det är återigen en knepig fråga, men sett till tidigare forskningsresultat om antalet fibrer som lossnar från textilier känns de färska uppskattningarna väldigt stora.

– En undersökning från 2011 visade att en fleecejacka släpper 1 900 fibrer under en tvätt, så jämfört med det är det ju mycket, säger Sillanpää.

En orsak till skillnaden kan vara att filtren som använts i undersökningen är mera finmaskade än tidigare.

För som med all mikroplast är problemet med mikrofibrerna från kläder storleken: De mikrofibrer som kommer från kläder av syntetiska material är pyttesmå, närmast mikroskopiska

– Eftersom mikrofibrerna är som trådar så varierar längden, men i diameter är de ungefär 10-20 mikrometer, säger Sillanpää

Längden brukar i regel ligga på några hundra mikrometer, det vill säga under en millimeter.

”Vi kan nog se oss i spegeln”

Plastutsläpp i naturen och i vatten är ett globalt problem. På frågan om hur mycket till exempel Östersjön påverkas av omvärldens plastskräp konstaterar Julia Talvitie att vi själva har ett stort ansvar.

– Jag skulle generellt säga att när det gäller våra vatten så får vi nog se oss i spegeln. Vi är skyldiga till hur vår miljö och våra vatten har det, jag skulle ärligt talat inte börja misstänka någon annan.

Kvinna applicerar ansiktsmask.
Klarar du dig utan ansiktstvätt? Bild: Mostphotos / Voy

Det positiva är att också möjligheterna att åtgärda problemen med mikroplast ligger i våra egna händer. Det handlar framför allt om att minska på användningen av plast – till exempel är det antagligen ganska lätt att lämna bort skrubbkrämer, säger Talvitie.

– Som tur är reningsverken också rätt så effektiva, i Finland rensas i genomsnitt rejält över 90 procent av mikroplast i avloppsvatten bort. Och så kan man ju fundera över om man behöver använda kosmetik som innehåller plast. Så läget är inte hopplöst.

Kläderna är en svårare nöt att knäcka, och för konsumenten kommer Sillanpää inte på mycket att göra om man vill minska på mängden mikrofibrer som kommer från kläderna. Men med tanke på att mängden fibrer som lossnar verkar minska för varje tvätt är ett tips att helt enkelt använda samma plagg längre.

– Sedan är det förstås också stor skillnad på de olika textilierna och användningsgraden av dem. En fleecejacka tvättar man kanske två gånger om året, medan sportkläder som används flitigt måste tvättas varje vecka.

Effektivare vävning, förtvätt av textilier – mer ansvar på tillverkaren

Sillanpää anser att ett stort ansvar ligger hos tillverkarna. Till exempel kunde syntetiska kläder förtvättas i förhållanden där man effektivt kan filtrera mikrofibrerna som lossnar i den första tvätten av plagget.

EU har också tagit fram riktlinjer för textilindustrin, inom ramen för projektet Mermaid, för att minska mängden mikroplast från textilier och tvätt. Det handlar bland annat om olika sätt att spinna tråd och väva tyger för att så lite fibrer som möjligt ska lossna.

En vävstol som väver ett grönrutigt tyg.
Hur tyget vävs spelar roll när det gäller hur mycket fibrer som släpper i tvätten.Bild: Mostphotos

Att fokusera på produktionssidan är viktigt, för alternativet att slopa konstfiber och till exempel bara använda bomull är inte realistiskt, säger Sillanpää.

– Bomullsodling kräver odlingsmark som är bort från odling av matväxter. Dessutom är bomull ur en miljösynvinkel inte helt oproblematisk. Till exempel behandlas den med kemikalier för att göras behagligare för huden.

Också bomullsplagg släpper fibrer när de tvättas, och effekten av de fibrerna i miljön vet man inte heller mycket om, även om de bryts ner något snabbare än plastfibrer.

Lösningar utvecklas – men är de effektiva nog?

Det pågår utveckling av produkter som ska hjälpa till med att tackla problemet med mikroplast och -fibrer, särskilt de som kommer från hushållen.

I USA har ett företag utvecklat en viss typ av tvättboll som ska fånga upp mikrofibrer som lossnar från klädesplagg i tvättmaskinen. I Tyskland utvecklas som bäst en form av tvättpåse att lägga kläder av syntetiskt material i, som fångar upp mikrofibrerna istället för att de sköljs ut med tvättvattnet.

– Tyvärr gissar jag att de inte är så effektiva när det gäller att fånga upp de allra minsta fibrerna, konstaterar Markus Sillanpää, som känner till att dylika lösningar är under utveckling.

Julia Talvitie konstaterar att allt som hjälper oss att komma åt mikroplast vid dess källa är bra, och den här typen av innovationer kan ha en stor betydelse när det gäller mikroplast som kommer från kända källor – just kläder och kosmetik.

– Ett stort problem med mikroplast är tyvärr att den största delen kommer från okända källor. Men hoppeligen får vi veta allt mera om detta.

Omvärlden har reagerat

Kunskapen om mikroplast blir också allt bättre, menar Talvitie. För Talvitie och andra forskare som har fokus på just avloppsvatten har det varit positivt att se att förbud har börjat införas mot användning av mikroplast i kosmetik.

Det utvecklas också effektivare filter för tvättmaskiner som kunde fånga upp en stor del av mikroplasterna redan innan de kommer till reningsverken. De redan effektiva reningsverken blir också allt effektivare.

Nya reningsverket i Åbo
Reningsverken i Finland fångar upp det mesta av mikroplasten som kommer med avloppsvattnet. På bild reningsverket i Kakola. Bild: YLE/Nora Engström

– Avloppsreningsverkens filtreringssystem utvecklas hela tiden mot det bättre, också här i Finland tar vi hela tiden i bruk bättre och mer effektiva tekniker. Dessa har vi undersökt bland annat här vid Aalto-universitetet och resultaten ser faktiskt väldigt bra ut. Vi får nog renat avloppsvattnet, också när det gäller mikroplaster, med tekniska lösningar.

– Så omvärlden har verkligen fått upp ögonen för det här, och inställningen har varit väldigt lösningsinriktad, säger Talvitie.

En plastfri framtid osannolik

Världen verkar alltså vara överens om att plastskräp och mikroplast är ett problem som behöver åtgärdas, och att en åtgärd är att inte använda så mycket plast.

Vissa åtgärder förespråkas också aktivt redan nu, till exempel genom att många matbutiker avlägsnar små plastpåsar från kassan. I Sverige har flera klädkedjor från den 1 juni i år börjat ta betalt för plastpåsarna. Också Nederländerna har förbjudit gratis plastpåsar.

plastpåsar på rulle vid fruktdisken
I många matbutiker har småpåsarna försvunnit från kassorna, och vid frukt- och grönsaksavdelningen har nedbrytbara påsar dykt upp som ett alternativ.Bild: Yle/Lone Widestam

Men finns det en framtid helt utan plast? Det tror Julia Talvitie inte.

– Uppskattningar visar att produktionen av plast bara kommer att öka i framtiden. Plast är oerhört svårt att ersätta. Som jag konstaterat så är det billigt, hållbart och kan till exempel vara till hjälp för att minska på matsvinnet. Plast har alltså också goda egenskaper som vi behöver.

– Det viktiga är återvinningen av plast, att plasten hamnar på rätt ställe – inte i miljön, säger Talvitie.

vattentekniker

Kontakta Brava Vattenrening

Kontakta det kontor som ligger närmast dig så återkommer vi till dig inom kort.
Brava Vattenrening är rikstäckande.

Brava Vattenrening Brava Storkök
X

Det ser ut som om du är sen. Bättre lycka nästa gång.

Hantering av personuppgifter (GDPR)

BRAVA Vattenrening AB, samlar in och bearbetar dina personuppgifter för att tillhandahålla produkter och tjänster åt dig, för att informera dig om nyheter och uppdateringar av våra produkter och tjänster, för att anpassa din upplevelse av vår webbplats samt för att förbättra våra produkter och tjänster.

När som helst har du rätt att få tillgång till, korrigera och radera dina personuppgifter och att invända mot bearbetning av dina personuppgifter. Du kan utöva dessa rättigheter genom att skicka ett e-postmeddelande till följande adress info@brava.se.

BRAVA Vattenrening AB förbinder sig att respektera och skydda dina personuppgifter och din personliga integritet i enlighet med gällande lagstiftning, branschregler och andra relevanta normer. Vi lämnar aldrig ut dina personuppgifter till tredje part utan ditt godkännande.

JAG FÖRSTÅR