Mikroplast finns också i luften vi andas – mängden partiklar i luften på Själö överraskade forskare

Läs mer här

 

Finlands rena vatten kan snart vara en myt. Enligt forskare ansamlas plast i vattendragen i en sådan takt, att naturen inte längre klarar av det.

Vid Skärgårdshavets forskningsinstitut ser forskarna varje dag följderna av plastkonsumtionen, och den hotbild plasten medför.

På natursköna Själö i Nagu har man utfört tester och forskarna som arbetar på ön har överraskats av mängden mikroplaster som förekommer i luften.

– En effektiv dammsugare har samlat rikligt med mikroplast ur luften. Så vi andas också mikroplast, säger Jari Hänninen.

Hänninen leder forskningsstationen, som är en del av Åbo universitet.

– Vi vet redan hur farligt det är att andas till exempel asbest, men tills vidare kan vi bara gissa hur mikroplast påverkar oss, säger Hänninen.

Forskningsinstitutets verksamhet på Själö är koncentrerad kring tvärvetenskaplig forskning om Skärgårdshavet och Östersjön. Uppföljning av havsmiljöns tillstånd över tid ligger i fokus.

Vi vet redan hur farligt det är att andas till exempel asbest, men tills vidare kan vi bara gissa hur mikroplast påverkar oss

Just nu är forskarna speciellt intresserade av mikroplasten i ekosystemet.

– Sedan i våras har vi undersökt havsbottnen i Halikko. Vi försöker ta reda på hur mikroplast rör sig från reningsverket i Salo och närliggande åar och sedimenteras på havsbottnen. Det här är en unik forskning, säger Hänninen.

Plast är en enorm utmaning för mänskligheten.

– Vi måste allvarligt fundera på hur vi kan ersätta plast och minska på plastkonsumtionen. Människor borde vakna, före vi drunknar i vårt eget skräp, säger Hänninen.

Finlands rena vatten är snart en myt

Enligt forskare Jari Hänninen ser det illa ut för vattendragens framtid. Mikroplastens spridning och negativa inverkan blir hela tiden tydligare för dem som forskar i saken.

I värsta fall skulle det enligt forskarnas uppskattningar finnas mera plast än fiskar i haven år 2050.

– Rena vattendrag i Finland är snart en myt. Man borde satsa stort på forskning av vattendragen, för de är mycket sårbara och kan förorenas permanent. Det som hamnar i ett vattendrag, finns där så gott som för alltid, säger Samuel Hartikainen, forskare vid Östra Finlands universitet.

Med tiden har man glömt att inget borde vara evigt

Forskarnas karga uppskattningar har fått många konsumenter att stanna upp och fundera på sin egen plastkonsumtion.

Att människor ofta kommer i kontakt med mikroplast utan att veta om det gör situationen svårare, anser stationschef och biolog Jari Hänninen. Det får många att förminska problemets omfattning och allvar.

– Människan har skapat en produkt, som är praktiskt taget evig. Med tiden har man ändå glömt att inget borde vara evigt, beskriver Hänninen problematiken.

Idag återvinns endast mellan fem och sju procent av plasten i världen. Siffrorna gör Hänninen besviken.

– Människor förstår inte den enorma mängden mikroplast och hur den påverkar till exempel vårt vattenekosystem. Men det här är ändå vår verklighet nu. Jag förstår att det ännu är nytt för många, säger Hänninen.

Mikroplast i en liten behållare.
Mikroplastpartiklar är under 5 millimeter. Bild: Yle/Matti Myller

Mera pengar behövs för forskning och vård av vattendrag

Just nu pågår ett fyraårigt forskningsprojekt kring mikroplaster i finländska vattendrag, finansierat av Finlands Akademi. Projektet, som startade i september 2016, har avslöjat flera allvarliga orosmoment. Mikroplast finns i både sjöar och havsområden.

Den första undersökningen av insjövatten i Kuopio har redan bekräftat att det förekommer mikroplast också i sjöar.

– Speciellt den skada som återvunnen plast och gummi medför har överraskat oss, säger Maiju Lehtiniemi, ledande forskare vid Finlands miljöcentral.

– Det skulle vara mycket viktigt att erkänna fakta när det gäller hur förorenade sjöarna är, och kanalisera mera finansiering för forskning av vattendrag och för skötsel av vattendrag, säger Samuel Hartikainen som deltar i projektet.

Avsikten är att ta reda på varifrån mikroplast kommer, längs vilka vägar det hamnar i vattendragen, och undersöka riskerna för miljön och hälsan. Efter det ska man kunna rikta åtgärderna mot att förebygga plastskräp.

– Vi kan inte blunda för det här även om vi är ett litet och städigt folk i vår än så länge rena nordliga naturmiljö, säger Hartikainen.

En fågel på en skräpig strand.
Bild: Matthew Chauvin

Plastproduktionen trappas upp

Meningen med ett färskt lagförslag från EU-kommissionen är att minska plastprodukternas skadliga effekter. Kommissionen vill speciellt minska på mängden engångsartiklar av plast och deras inverkan på naturen.

Plastproduktionen i världen är nu 20 gånger större än år 1964. Och produktionen minskar inte, tvärtom.

Vi kan inte blunda för det här även om vi är ett litet och städigt folk

Produktionen förväntas ytterligare fördubblas under de kommande två årtiondena.

– Vattendragen samlar nu plast i sådan takt att naturen inte hinner hitta sätt att bli av med den, förklarar forskare Samuel Hartikainen.

– Atmosfären kan renas med tiden, men vattendragen är en sådan slutförvaringsplats, att det är svårt att göra något oberoende om det är frågan om en sjö, en å eller världshav, säger Hartikainen.

Artikeln baserar sig på Mikromuovia on jo hengitysilmassakin – suurtehoimurin haaviin tarttui Turun saaristossa runsas hiukkassaalis, joka yllätti tutkijatkin skriven av Joni Piirainen.

Mer nyheter

Kontakta oss idag!

BRAVA Vattenrening finns och verkar i Stockholm och Örebro med omnejd och har kunder över hela Sverige. Vi har stor och bred kunskap om alla sorters vattenproblem och vattenkällor.

Genom att klicka på skicka medelande så godkänner du vår integritetspolicy, du kan när som helst skriva till oss för att ta bort dina uppgifter.